Hur svårt är medborgarskapsprovet? Det visar nästan 100 000 svar

Medborgarskapsprovet ligger på grundskolenivå, men det täcker ett brett stoff, och de flesta tappar poäng på samma ställen. Enligt UHR motsvarar frågorna kunskapsnivån i årskurs nio. Ändå gick åsikterna isär när nästan 1 000 personer skrev det första provet i augusti 2026: en deltagare tyckte att det var enkelt, en annan att det var jättesvårt. Vi har analyserat nästan 100 000 svar från 1 203 personer som övat på medborgaretest.se. Den tydligaste fällan är årtal: frågor som efterfrågar ett årtal besvarades rätt bara 49 procent av gångerna, mot 79 procent för alla andra frågor.

Så upplevde deltagarna det första provet

Den 15 augusti 2026 skrev nästan 1 000 personer Sveriges första medborgarskapsprov i samhällskunskap, i Stockholm. Enligt SVT bestod provet av cirka 60 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ, och enligt UHR, som SVT citerar, ligger frågorna på en kunskapsnivå som motsvarar årskurs nio.

Bilden av svårighetsgraden gick isär:

• En deltagare tyckte att vissa frågor var "lite krångliga". Svårast var frågor om hur makten fördelas mellan staten och kommunerna, och historiska frågor om 1800-talet och vilket år kvinnor fick rösträtt.
• En anhörig till en annan deltagare berättade att provet hade känts "jättesvårt" och att det inte gick att svara på allt.
• Ytterligare en deltagare tyckte att provet var enkelt.

Provet i augusti var ett utprövningsprov. Enligt UHR betyder det bland annat att frågorna användes i en verklig provsituation för första gången och att deltagarna fick generöst med tid. Hur lång tid och hur många frågor nästa prov får har UHR ännu inte meddelat.

Det här visar nästan 100 000 övningssvar

Vi har gått igenom alla svar på de av våra övningsfrågor som bygger på UHR:s studiematerial Sverige i fokus, från 13 maj till 1 oktober 2026. Det blir 99 633 svar från 1 203 personer på 666 frågor. Våra övriga övningsfrågor bygger på andra källor och är inte med. För att mäta hur svår en fråga är när man möter den för första gången räknar vi bara varje persons första svar på varje fråga, totalt 57 034 svar. Interna konton och testkonton är borttagna.

Viktigt att veta: det här är våra egna övningsfrågor, inte frågor från det riktiga provet. Vi har inte tillgång till UHR:s provfrågor.

Årtal är den största fällan

Det betyder inte att det riktiga provet är fullt av årtalsfrågor. UHR:s fem officiella exempelfrågor handlar mer om förståelse, till exempel vad den offentliga sektorn gör och hur yttrandefriheten fungerar. Men en deltagare i augusti nämnde just årtalet för kvinnors rösträtt som svårt, så räkna med att några årtal dyker upp.

De svåraste kapitlen i Sverige i fokus

Sverige i fokus består av en inledning och 13 kapitel. Så stor andel rätt fick frågorna i varje kapitel, i genomsnitt per fråga och vid första svaret:

Kapitlen om religion, historia och Sverige och omvärlden sticker ut. Många av de svåraste frågorna där handlar om årtal eller om organisationer som är lätta att blanda ihop.

Sju av de svåraste frågorna, och fällan i varje

De här sju frågorna ur vår frågebank besvarades rätt av färre än fyra av tio personer första gången. Prova själv innan du läser svaret.

1. Vilket år blev det lagligt att vara homosexuell i Sverige?

• A) 1944
• B) 1979
• C) 2003
• D) 2009

Rätt svar: A, 1944. Bara 20 procent svarade rätt. Det vanligaste felsvaret var 1979 (53 procent). Det året slutade homosexualitet att räknas som en sjukdom i Sverige. Men redan 1944 avkriminaliserades sexuella relationer mellan samtyckande vuxna av samma kön.

2. Vilken av Sveriges grundlagar slår fast att alla har rätt att utöva sin religion?

• A) Regeringsformen
• B) Successionsordningen
• C) Tryckfrihetsförordningen
• D) Yttrandefrihetsgrundlagen

Rätt svar: A, regeringsformen. 21 procent svarade rätt, medan 65 procent valde yttrandefrihetsgrundlagen. Den skyddar yttrandefriheten i bland annat radio, tv och film. Religionsfriheten finns, liksom de andra grundläggande fri- och rättigheterna, i regeringsformen. Läs mer om Sveriges fyra grundlagar.

3. Sedan vilket år är FN:s barnkonvention lag i Sverige?

• A) 1990
• B) 2000
• C) 2020
• D) 2024

Rätt svar: C, 2020. 25 procent svarade rätt. Hela 44 procent valde 1990, året då Sverige godkände konventionen. Men först 2020 blev den svensk lag.

4. Vilka delar räknas till det som kallas staten i Sverige?

• A) Riksdagen och regeringen tillsammans
• B) Riksdagen, regeringen och domstolarna
• C) Riksdagen, regeringen, myndigheterna och domstolarna
• D) Riksdagen, regeringen, myndigheterna, domstolarna och kommunerna

Rätt svar: C. 28 procent svarade rätt. 41 procent valde B och glömde myndigheterna, och 14 procent räknade in kommunerna. Enligt Sverige i fokus består staten av riksdag, regering, myndigheter och domstolar. Kommunerna och regionerna är egna politiska nivåer vid sidan av staten. Det var just fördelningen mellan staten och kommunerna som en deltagare i augusti tyckte var svårast.

5. Inom vilken organisation finns Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna?

• A) FN (Förenta nationerna)
• B) EU (Europeiska unionen)
• C) OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa)
• D) Europarådet

Rätt svar: D, Europarådet. 30 procent svarade rätt och 44 procent svarade EU. Förväxlingen är lätt att göra, eftersom EU har en egen domstol, EU-domstolen. Europadomstolen hör till Europarådet, som Sverige också är medlem i.

6. Vem fattar beslutet om att häkta en misstänkt person?

• A) Polisen
• B) Åklagaren
• C) En domstol
• D) Försvarsadvokaten

Rätt svar: C, en domstol. 33 procent svarade rätt och 41 procent svarade åklagaren. Åklagaren kan besluta att en misstänkt ska anhållas, men beslutet om häktning fattas av en domstol.

7. Vad gäller för politikerna efter en svensk folkomröstning?

• A) De är juridiskt skyldiga att följa resultatet
• B) De måste hålla ett nytt val inom ett år
• C) De måste inte följa resultatet
• D) De får inte uttala sig om resultatet

Rätt svar: C. 38 procent svarade rätt. Nästan hälften, 49 procent, trodde att politikerna är juridiskt skyldiga att följa resultatet. Folkomröstningar i Sverige är oftast rådgivande, och då måste politikerna inte följa resultatet. Så beskriver också Sverige i fokus det. Undantaget är folkomröstningar om grundlagsändringar, där ett nej kan bli bindande.

Hur många rätt krävs för att bli godkänd?

Det vet ingen ännu. Eftersom augustiprovet var ett utprövningsprov sätts gränsen för godkänt i efterhand, enligt UHR:s frågor och svar. Resultatet publiceras i slutet av oktober. Deltagarna kommer att kunna se det på sitt konto, och det rapporteras automatiskt till Migrationsverket. Följ sidan om resultatet, där vi uppdaterar så fort UHR har publicerat det.

Så här ser det ut för dem som övar. 182 personer har gjort minst en hel provsimulering med 60 frågor på medborgaretest.se. På sitt första försök fick de i genomsnitt 79 procent rätt. 78 procent hade minst 70 procent rätt, 55 procent hade minst 80 procent och knappt en av tio hamnade under 60 procent. Två av tre hade övat på frågor innan.

Eftersom gränsen inte är satt kan ingen säga vilken nivå som räcker. Sikta därför på marginal i alla 13 kapitel, inte på en viss poäng.

Tiden verkar sällan vara problemet. I våra provsimuleringar blev hälften klara med alla 60 frågor på 21 minuter eller mindre.

Så gör du provet lättare för dig

1. Läs Sverige i fokus. UHR har tagit fram materialet för den som vill läsa på inför provet, och det är gratis. Ladda ner det här.
2. Gör en egen tidslinje. Skriv upp årtalen från kapitlen om historia, mänskliga rättigheter och religion i ordning. Då blir det lättare att hålla isär till exempel 1944 och 1979.
3. Lär dig förväxlingarna. EU och Europarådet, regeringsformen och yttrandefrihetsgrundlagen, staten och kommunerna, åklagaren och domstolen.
4. Börja med dina svaga kapitel. Gör vårt gratis test med 25 frågor, inget konto krävs, och se var du tappar poäng. Behöver du en plan vecka för vecka finns vår studieplan.
5. Gör en hel provsimulering när du klarar kapitlen var för sig.

Vanliga frågor

Är medborgarskapsprovet svårt?

Frågorna ligger enligt UHR på en kunskapsnivå som motsvarar årskurs nio, men provet täcker ett brett stoff. Deltagarna i augusti 2026 var oense om svårighetsgraden. I vår övningsdata är det årtal och förväxlingar mellan liknande begrepp som fäller flest.

Hur många frågor har medborgarskapsprovet?

Provet i augusti 2026 bestod av cirka 60 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ, enligt SVT. UHR har ännu inte meddelat provtid och antal frågor för nästa provtillfälle.

Hur många rätt måste man ha för att bli godkänd?

Det är inte bestämt ännu. Eftersom augustiprovet var ett utprövningsprov sätter UHR gränsen för godkänt i efterhand. Resultatet publiceras i slutet av oktober.

Kan man göra medborgarskapsprovet på engelska?

Nej. Enligt UHR kan medborgarskapsprovet bara göras på svenska.

Vad händer om man inte blir godkänd?

Enligt UHR kan den som får ett underkänt resultat få möjlighet att visa sina kunskaper på nytt. Kontakta Migrationsverket för att få veta vad som gäller i ditt fall.

Testa hur svårt provet är för dig

Det snabbaste sättet att ta reda på hur svårt medborgarskapsprovet blir för just dig är att testa. Gör det gratis testet med 25 frågor och se vilka kapitel du behöver öva mer på. När du vill plugga på riktigt finns över 1 000 övningsfrågor inom alla 13 områden på medborgaretest.se.

---

Källor: UHR, Om medborgarskapsprovet, UHR, Frågor och svar, UHR, Utbildningsmaterial, SVT Nyheter 15 augusti 2026 och egen analys av övningsdata från medborgaretest.se, 13 maj–1 oktober 2026. medborgaretest.se är en privat övningstjänst och har ingen koppling till UHR.